Då vare tisdag, och min tur att øppna butiken. Det ær SJUKT varmt hær inne. Før tillfællet har jag slængt av mig alla mina klæder... eller ja, jag har tajts o ett linne ioførsig, men ændå. Børjar fundera på om jag børjar bli sjuk. Før inatt kallsvettades jag som aldrig førr och jag har tappat all energi.
Jaja, vi får se hur det går med den hær dagen. Efter jobbet ska jag træna, sen stæda mitt rum och sen åka bort en stund till Erik. Det ær min dag helt enkelt.

Det finns en hel høg roliga kunder. Vi har ju ett sånt hær bofellskap bara ett kvarter bort, så oftast så kommer de som bor dit bort hit och handlar. Dom flesta ær jætta søta och handlar alltid något som ær på salg.
Saken ær bara den att igår kom det in ett par, som det inte bara gick att titta på utan att le. Absolut inte elakt menat, men dom var så himla glada hela tiden. Hon och hennes væn (Killen som ordagrant skrattade som långben) skulle snart på ferie och hon behøvde då en massa nytt. Jag øverdriver inte nær jag sæger att de var inne i øver en timme, och bara testade massa salgs-varor. Och då och då hørde man hur "hennes væn" tog i från tårna och hostade ut någon skrattliknande. Ni vet Blairs låtsas pappa i Gossip? han påminde lite om honom.

Och førøvirgt. Det har ju varit så mycket snack om Chuck bass den hær helgen, så tror ni inte att jag drømde att jag var på en færja igår? Och vet ni vem jag skulle på dejt med? JUST DET! Chuck! make my dream come true!

det var bara en parantes.
Måste ut o gøra klart nu!
Klem!
C

... och mat i stupen. Jag svalde fel, så nu ligger det och trycker i bröstet på mig. Ont och obehagligt.
Antaligen så som det kommer kännas om jag åker hem och ska tatuera mig. 
Nu har jag iallafall beställt en taxi som kommer och hämtar mig kvar över. egetnligen skulle jag ju kunna gå, men det är långt och jobbigt.
Måste måla om mitt nagelack också...
herregud vilket intressant inlägg.
Nu ska jag kissa.

Puss
Charlotte

Jag är väldigt beroende av att ha folk nära mig och att alltid ha någon brevid mig. Saken är bara den nu att jag har haft det, varje dag, i snart 7 månader. Sen jag kom hem så har jag suttit instängd i mitt rum och sett på serier och ätit mig fet. Jag kände verkligen att jag behövde vara för mig själv. Jag kände att jag behöver sitta vid datorn själv, äta mat själv, träna själv... ja ni vet. Att vara själv har alltid varit en mardröm för mig, men idag var det lugnande.

Imorgon är jag redo för att vara socil och glad igen. MEN självklart så lyckas alla mina miljoner sambos åka hem. Tacka gud för att Johan,Jocke och ralf är kvar tills fredagen. Då har jag någon att spendera min lediga torsdag med :-)

Godnatt mina kära!
Charlotte

"Auqa, Danska stjärngruppen släpper skiva och åker på turné"

i`m still in love whit you

Nu har jag precis læst både Sandra o co & Evelinas resedagbøcker. Massa fina bilder och hærliga historier. Vart ær min sån resa? Nær kommer jag ens ha den? Jag har ju planerat att plugga vidare, och då kommer jag minst sagt inte ha tid till att resa.

I vilket fall, jag och Caroline pratar om både Thailand och Nya zeeland nu, så vi ska væl børja kika iallafall. Kommer jag inte in p univeristet så åker vi sækert direkt efter att jag slutat jobbet. Perfekt årstid før thai iallafall.

jaja, Idag ska jag ha en spring-pausen. Jag måste hinna førbi vinmonopolet och HM :-) Good Luck Chuck!

Klockan halv 6 ska jag møta Caroline på gymmet och efter det ska vi ha myskvæll! MYSIGT

PUSS

Ett lnlägg för min egen skull, för att rensa huvudet...

Under den senaste veckan så har jag blivit väldigt påmind om hur spänd jag är hela tiden. Jag har sen något år tillbaka alltid haft ont i nacken och fått sådana spänningar i ryggen så att jag knappt har kunnat sitta stil utan att skrika. Ingen fick röra min nacke, det gjorde så ont, minsta lilla pick.
Jag har alltid varit en person som gärnat lyssnat på andras problem och gärna sugit in och lärt mig av deras misstag. Jag antar att det var deras misstag som la sig på min nacke och tryckte.

Jag har en dålig ovana, jag tänker för mycket, för långt fram och lutar mig för mycket mot mina planer. För att jag inte skulle bli stressad under min skoltid så skrev jag dagligen i min almenacka vad jag skulle göra, när jag skulle göra vilken läxa osv. Allt för att veta att tiden räckte till. Om något ändrades i min plan så började hjärtat slå snabbare och dagen var en stor stressfaktor.

Jag vet att det låter överdrivet. Men jag har alltid något att tänka på, antingen tänker jag på vad jag ska göra eller vad folk tänker om mig. Eller ta det inte fel, men mer "undra vad folk tänker om mig nu när jag gjort det här". Jag vet att alla egetnligen är så, bara att inte alla erkänner det.
I nuläget så hindras jag att göra vissa saker som jag verkligen vill göra på grund utav detta. Det känns rätt och det kan få mig att må bättre, men tyvärr så säger min kropp ifrån - För tänk vad folk kan säga...

Varför bryr jag mig så mycket? det viktigaste är väl vad jag själv känner och mår bra av? Vad folk sen tror borde inte ha någon betydelse, eller hur?
Vissa saker har också fått mig att tveka på människor. Jag har väldigt lätt att släppa in människor i mitt liv och öppna mig. Men jag vet själv att jag inerst inne har väldigt svårt att känna mig trygg.
Mina nära vänner vet jag vart jag har, och dom vet vart dom har mig. Men efter att hört så mycket från folk, så mycket skit snack som snackas runt i olika gäng så blir jag tveksam.
Vem kan man egetnligen lita på?
Ni ser... nu tänker jag för mycket igen..

Nej, kan man inte bara sluta tänka så mycket och istället göra det som känns bra för studen? Man kanske får mer slag i annsiktet, men kanske även ett mer kreativt liv, jag vet inte.

Jag ska försöka slappna av, njuta av livet och leva på impulsivitet!
Puss & en massa kram.
Charlotte