Nu ligger jag i sängen, ny tränad och nyduschad. Caroline är här och ska sova här inatt igen. Det ä mysigt att ha nattbesök. Jag har min ena gossis brevid mig och min jocke-gossis halvnaken på andra sidan, det är mysigt, eller??
Jag har precis pratat med mamma också :-)

Nu ska vi se på gossip!
Pussis

Hej!
Kan någon förklara för mig varför man inte kan sova ut på mornarna när man väl får? jag vaknade av mig själv vid halv 8 och kunde inte somna om efter det, idiotiskt.
Nu har jag iallafall gjort mig klar, börjat planera för att åka hem till karlstad nästa helg. Sådant som att skriva shoppingslista och bokat klipptid kan jag checka av min att-göra-lista. Det kommer bli underbart att komma nästa helg, för det är då Alla karlstadbor är i Sälen. Tyvärr är min allra bästa vän där också. Men jag ska försöka få ledigt på måndag, och då ska jag se till att umgås med Fidde och förhoppningsvis Albin hela dagen!!

Så de jag ska prioritera den helgen i karlstad blir framför allt pappa och farmor&farfar.  Sen ska självklart min Heleni få några timmar OCH så har Nellie-älskling kommit hem från Thai då. Så då ska jag ha en helkväll med henne, med förhoppnignsvis vin, småtugg och massa massa tjejsnack! ÅH VAD JAG HOPPAS ATT HON HAR TID!!!
Sen så är det också ett måste att hinna med minst en fika med Erica och jonna, de 'r ju trots allt i Sälen nu. Så jag måste ju få höra allt de sett och varit med om. kan tyvärr inte förvänta mig ngåra skandaler eftersom att båda kilar stadigt sen en bra tid tillbaka. Sen ska jag faktiskt snabbt springa upp till Patrik och lämna hans tack-kort från studentent. För sanningen är att han tyvärr aldrig fick sitt. Så nu har jag lovat att han ska få det direkt när jag kommit hem!!
Det är väl de jag MÅSTE träffa iallafall, sen får vi väl se vad som hinns med. 

Nu fick jag precis ett sms av pappa också, så ja pappa, om du läser det här så ser du ju att jag kommer hem nästa helg. Jag tänkte ringa här i helgen och berätta det men...
Om du läser det här innan jag har ringt kan du väl ringa mig? Bra, tack hej, KLANTSKALLE!


PUSSS!
vero moda-charlotte
 

När jag går på rullbandet så tänker jag enhel del. Det finns liksom inte så mycket att göra när jag varken har någon musikaparat som fungerar eller någon att träna med. I vilket fall, i allt tänkade så kom jag på att jag nog varit alla sorters "typer" som jag kunnat vara hittils i mina år.

Om man börjar med när jag var pytteliten, sådär några år. Då var jag FET, bokstavligt talat, jag var fet. Jag hade bildeck från kinder till tår i princip. Men det var också det som gjorde mig söt. Jag var alltså liten,fet och söt.
Sen när jag kom upp mot året innan jag skulle börja skolan så var jag inne på det där med "flick-pojke". Jag har sett på massa bilder hur jag klädde mig i skate-kläder och brorsans kläder. Vet inte riktigt vad mamma tänkte när hon släppte iväg mig sån.
Sen när jag började skolan så kom jag in på min flicktid. Jag var den söta tjejen med rosa klänning med vita blommor på. Jag gjrode aldrig något dumt och ville alla väl.

Mellan femteklass fram till sjundeklass så måste jag erkänna att jag och mina vänner var töntar. Vi var verkligen töntar, sportfånar, ja kalla det vad du vill. Alla min tjejkompisar spelade fotboll och på vår fritid spelade vi tvspel och trixade. Självklart var det snack om killar och sånt, men lika mycket om fotboll och vem som hade högst trixnings-rekord. Som tur var så var vi många som var med i den "kategorin", så vi hade ju varandra ;-)

Sen fick jag en smäll i huvudet när jag började på Rudsskolan i sjundeklass. Jag förvanlades till en fjortis, en sån som man skrattar åt nu. Jag var så patetisk om man tänker efter. Jag struntade i skolan och gick och tittade på hockeykillarna en våning upp. Var noggran med sminket och att brösten såg stora ut. Det var den perioden jag umgicks var och varann dag med Joanna, Christine och Elin. Vi var dom som hängde med de coola, enligt oss själva.
Vi var ute sent på kvällarna och hängde i rudsskogen och blande apelsindrycker.

Sista halvåret i nioendeklass så började jag förstå att jag inte kunde gå ut med de betygen jag hade, att jag var tvungen och rätta till mitt liv lite. Jag hade även här började umgås med Erica och mitt älskade gäng, saker och ting hade förändrats.

sen under gymnasietiden så lärde jag mig att sköta skolan, hälsan och träningen. Nu är jag den jag är, jag vet inte riktigt vilket stadie jag är i. Antagligen "jag-håller-på-att-lära-mig-att-bli-vuxen!-stadiet. Förhoppningsvis så kommer jag i framtiden även bli en älskvärd fru och en sträng mamma ;-) Men det får vänta måååånga år!


- Det ska tilläggas att jag inte ångrar ett endaste år i mitt liv. Jag är nöjd över att jag varit tjock och min fjortistid är pinsamt, men jag hade fruktansvärt roligt!

PUSSS
Charlotte

Fredag den 13:e släng dig i väggen, inget kan slå torsdag den 12:e!!!

Jag började inte förens klockan 15.00 idag, så för att göra dagen värdefull så ställde jag klockan på 09.30 och gick ut och gick. Jag varken åt frukost eller borstade tänderna, jag bara drog på mig kläderna och gick. Precis innan jag skulle lämna rummet så laddade jag ner två filmer, en som jag kunde se innan jag gjorde mig iordning sen och en till kvällen.
Efter ett gått i en timme så gick jag förbi byn och hälsade på mitt jobb. När magen sedan började kurra vid 11.20 så gick jag hemmåt.

När jag väl kommer hem (det är 1,2 km från byn till oss) så är det nån som har låst dörren, och jag hade ju självklart ingen nyckel. Där satt jag oduschad, i  mjukiskläder och kurrande mage. Jag kunde ju inte gå och jobba direkt, jag hade som sagt inte gjort mig iordning. Men när jag kom på att jag hade lämnat mobilen inne i rummet så fick jag gå tillbaka till jobbet.
På jobbet fick jag äta frukost och bara va i, ja.. två timmar.
Jag visste att Sandra slutade klockan 14.00 så jag försökte i desperation ringa henne, men SJÄLVKLART så var hennes mobilfan avstängd.

Så jag fick gå hem vid 13.30 och sätta mig och vänta i trappuppgången. Saken var den bara att hon inte kom hem förens 14.20, så det var alltså bara fyrtio minuter kvar tills jag skulle börja jobba. HEKTISKT HEKTISKT!!

Sen efter jobbet, när jag kommer hem och sätter mobilen på laddning så vägrar den fungera. DEN HAR DÖTT!
Jag ska snart till Oslo och har ingen mobil, hur ska jag hitta överallt?
Så nu tillslut fick jag ett medelande av min chef att jag kan låna en av hennes man. DOM TVÅ ÄR VÄRLDENS BÄSTA!!
Catrine hjälper mig fan med det mesta hon, hon ska bla. hjälpa mig med min deklaration :-)

Sen så lägger internet och mitt virusprogram av... Nu har jag dock äntligen fått styr på allt. Nu hoppas jag att jag kan sova utan att sluta andas osv...

HEJDÅ!
Charlotte

Fy vad ingenting går som jag vill, jag blir galen!! Igårkväll gjorde jag först sönder ett vattenglas och efter att torkat upp allt och lagt mig tillbaka i sängen igen så river jag ju självklart ner ljusstaken också. Samma sak har det varit idag, fast ingenting har gått sönder. Jag är fan klåfingrigas någonsin. Mobilen åker ner i golvet, när jag ska ta upp den så åker sladdarna till datorn ner, samtidigt som saker från nattduksbordet åker ner osv osv. Jag fattar inte, det känns som om jag är med i någon jävla B-film. Slutet är liksom redan klart, det kommer aldrig gå perfekt, alltid något som kommer gå sönder osv.

Idag har jag faktiskt inte tränat, men jag ska säga er att jag gjorde verkligen allt för att få träna. Och det kan faktiskt Evelina intyga. Sanningen är att istället för att gymma så gick jag hem och bröt mitt godisförbud. Så ja, GRATTIS CHARLOTTE, du åt inte godis på tre dagar(Knappt det).

TILL RÅGA PÅ ALLT, så nu lyckades datorn få spratt och hoppa tillbaka till huvudsidan. Tur att inläggen sparas, trots att man inte loggar ur osv. Jävla dag säger jag bara...
Imorgon börjar jag inte förens klockan tre, så jag ska ställa klockan på 10.00 och gå ut och gå en stund, sen ska jag göra till Teorifrågor. Jag är faktiskt snart klar med alla frågorna, igen :-)

Till alla som åker ColorLine färjan utan bil: Åk med 20.00 färjan på söndagarna, det är värt det. Killen som säljer biljetterna är i klass med förstaklassen, så att säga ;-)

Tillbaka till snart-tjugostadiet!

(- Hej pappa, igen!!)

PUSS.
Charlotte

ut med språket...

"I'm so proud to say that you are my first love "

Jag fick ett samtal inatt, klockan 03.48 för att vara exakt. Först trodde jag att det var väckarklockan, så jag orkade knappt resa mig upp och stänga av mobilen. Men efter att jag vaknat till lite och hörde att det var min ringsignal som lät så svarade jag självklart. Vad som sas under det samtalet (minns jag knappt själv, för att jag var så trött) är ointressant för alla andra utom mig. Men jag kan säga att jag aldrig varit så glad över ett samtal så sent när jag ska upp 07.00 morgon därpå. TACK älskade vän, tack!

Nu har jag fått svar på alla dessa frågor, och sanningen är att jag egentligen har vetat svaret ganska länge. JAG VET! man måste läsa det här inlägget mellan raderna, men jag kan tyvärr inte skriva ut det tydligare än vad jag gör det pga. alla världens skäl.

Jag visste ju att det här skulle hända när som helst, och jag trodde faktiskt inte att jag skulle ta det så här bra. Jag är snarare glad än ledsen. Det här kommer hjälpa mig att hålla mitt nyårslöfte. Jag kan inte säga att jag inte kommer tänka på det, och att jag inte kommer vara ledsen en liten stund nån gång då och då. Men det hör liksom till, det är så det ska vara. Annars har inget av det här varit på riktigt.

Du har lärt mig hantera svåra situationer, lärt mig att känna känslor jag aldrig kännt förr, Och framför allt har du fått mig att uppskatta mig själv mer än aldrig förr.
All lycka till dig, från mig. Du är värd varje skratt, varje tår och varje minut!

/ charlotte