Söndagen är underskattad
Nu ligger jag i min säng, huset är fullbordat (alla är hemma igen) och jag är inte det minsta bakfull.
Gårdagen blev ett riktigt fylleslag om jag ska prata klarspråk.
Jag och Caroline började på ballkongen på en varsin stol med ett glasvin i vårsolen. Sen gick vi bort Till shake och började förfesta på riktigt. Redan där började jag känna mig lite onykter och skippade då shoten.
När vi sen gick bort till inflyttningsfesten så blev det livat. Det var riktigt kul, en massa människor som man aldrig hade sett för och alla var lika glada som vi. Vinet förtärdes och skratt utdelades..
Efter någon timme började Carolines ögon glida längre och längre ner, då kom min mamma instingt till och jag spenderade en halvtimme på att hälla i henne vatten. Hon började aldrig må dåligt och hon höll hela kvällen, tar på mig äran för det.
Där kommer dock en lite parantes, vart var Caroline när jag behövde vatten??
Samanlagt tog jag mig tre runder runt kvarteret, barfota för att få luft. Sen satte jag mig i portgången med ena foten mellan dörren, så att den inte skulle gå igen. Från ingenstans kommer polisen och frågade om det verkligen är så smart av mig att sitta där, för jag kunde ju faktiskt bli sjuk. Jag förklarade att jag bara tog luft och så gick de in.
Någon hade klagat för att det hade åkt ner fimpar och glas från fönstrena.
Helt plötsligt gick brandlarmet igång och polisen instämnde på att det var dags att avsluta festen. Tydligen hade någon jävel sprutat ned hela trappuppgången med brandsläkaren, så idag vet jag några som fick städa.
Jag hoppas dock att det löser sig och att de kan sätta dit den som gjorde det.
Vi orkade inte gå in på play utan gick då och åt en god men rinnig kycklingkebab. Efter det tog vi taxin hem och somnade som små änglar.
Tack för en fantastisk kväll goding!
puss
Charlotte