Jag har kommit på en sak.. varje torsdag ska jag skriva ett inlägg om nån som står mig nära. Det kan vara allt från en vän, en familjmedlem eller en kändiskärlek. Den första personen jag kommer skriva om idag är min rumskompis Caroline. Jag och Caroline har känt varandra i ungefär 8 år nu.

 Vi lärde alltså känna varandra i 5:an. Pinsamt nog så var det självklart jag som startade det här (Eftersom att jag var den mest oblyga lilla skitungen i världen). Jag minns hur jag gick runt i rummet med telefonen i handen och var dyng nervös. Hennes mamma svarade och jag fick först prata med henne syster. Utan att knappt känna varandra så frågar jag om vi kan ses på tisdagen, jag fick ett ja! Nästan som ett frieri om man tänker efter... iallafall, sen fick jag prata med Caroline och frågade om vi skulle ses på onsdagen, även där ett ja. Jag var alltså lite som en vänpimp.

 Jag minns första dagen vi "va". Vi var hemma hos mig och min mormor och morfar var där. Vi satt på min balkong hela kvällen och mamma öste på med alla sorters mat. Några kvällar efter det så blev vi bästisar. Jag tror faktiskt aldrig att jag och Caroline har bråkat på riktigt. Självklart har vi varit lite irriterade på varandra och så, men aldrig så att vi har skjilts som ovänner. Egentligen skulle det här inlägget hålla på hur länge som helst, men jag kan dra en snabb sammanfattning om alla perioder vi har varit inne i. Vi har te.x. varit Rudsskolans största jälva fjortisar och de största märkesbögarna någonsin. Herregud.

 Men vårt roligaste minne är nog när jag svimmade hemma hos henne två gånger på en mycket kort stund. Slutade med att jag låg i "t-trosor" oc en kort t-shirt medan hela hennes familj stod och titta på mig i förskräckelse. Alkohol och vad det nu var kan göra mycket med en. Men till slutklämmen, jag tror ärligt talat att jag och Caroline kommer ha kontakten väldigt länge till, om inte föralltid. Det är iallafall vad jag hoppas.
För Du är en av mina bästa vänner!
/ Challa