jag kan börja med en sak: DEN VÄRSTA JOBBDAGEN HITTILS och förhoppningsvis förevigt.

Idag var det bara vikarier som jobbade, jag och två till.
En av dom har varit vikarie där i mer än ett år och då kan man ju tycka att hon ska kunna väldigt myket mer än mig som bara varit där i två veckor. Men sanningen var att vi kunde ungefär lika mycket. Fast det här ville inte hon förstå. hon verkade tro att jag var dum i huvudet och inte klarade av någonting själv.

Sen är det såhär att jag inte får ge medicener eftersom att jag inte har tagit någon medicinkurs (och ska inte görat heller). Det ska dom här två veta om. Och i början av varje dag så skriver man "upp sig" på två boende som man ska ha hand och ansvar över hela dagen. Nu var det såhär att en av dom jag hade hand om inte hade fått sin medicin. och VISST jag borde kommit ihåg att påminna dom om att de ska ge honom medicine en. Men sanningen är att dom som är mer vana som jag jobbar med kommer in med ren rutin, så jag tänkte inte på att denna vikarie kanske inte tänkte på det.
det skulle vara okej om hon kunde erkänt att både hon och jag hade gjort fel. MEN IKKE!
Hon satte sig och prata med mig som om jag vore tre " om de inte får sin medicin så får dom ont... fast att du inte ska ge dom så måste du påminna oss, det här blir inte bra för honom bla bla bla"
Herregud kinesfan, inse att du också har gjor fel.
Sen pricken över i:et är ju att jag börjar blöda näsblod mittiallt. Och när jag väl ar börjat så är det inte lite, det är som om man satt på en kran, fräscht eller inte, det är bara sanningen.

Jaja, ikväll ska vi på utflyttningsfest och jag ska komma på andra tankar tills dess för jag böjar inte förens klockan tre imorgon som sagt! :-)
Imorgon ska jag berätta om dagenskväll och gårdagens, HERREGUD!

Puss!
Charlotte