Nu kommer antaligen inte mamma heller. Det blåser så jävla mycket så att färjorna ställs in. Och det är inte kul att åka färja själv när det blåser, för helskotta vad åksjuk man blir. Så varken jag eller mamma tycker att hon borde åka bara för en natt i det ovädret. Jag hoppas verkligen att det slutar blåsa, för då kommer mammi.
När hon ringde och berättade det så började jag gråta. Jag tror inte att jag började gråta bara för det. Det är nog mycket jag tänker på och så som jag inte riktigt får ur mig. Det finns ingen tid för eget privatliv här. Det är svårt att stänga in sig och bara tänka och vara för sig själv.
Men det var skönt att sitta i mörket på min cykel påväg hem från jobbet och bara få ut allt.

Jag hade verkligen längtat efter att få träffa mamma, laga mat och se på film med henne. Men vi får väl ta igen det på Jul. För sanningen är att vi äntligen har löst julen också... hur vi har löst detta problemet får ni veta senare.

Nu har iallafall alla åkt för att åka hem till Karlstad. Så jag sitter här ensam hemma med en massa tvätt. DET ÄR KUL!
Om mamma inte kommer så åker jag nog till Sara från lördag-söndag i Oslo och hälsar på :-)

Ska kila nu!
puss/
Charlotte


Att man kan sakna vissa personer så mycket. Jag älskar er!