jag kan inte se mina föräldrar ihop men..

Jag vill att alla ni som inte har skilda föräldrar verkligen ska uppskatta det.
Jag kan säga såhär, jag är glad över att mina föräldrar skildes därför att de inte älskade varandra på det sättet längre. De har aldrig haftett riktigt bråk, så som föräldrar har. Men de kände att om de skulle fortsätta att vara gifta och bo tillsammans så skulle det såsmåningen om sluta med bråk och elände.Så för deras och vår skull så bestämde dom sig för att skiljas.
Mamma säger att den värsta dagen i hennes liv var när hon skulle se mig och min bror i ögonen och säga att de skulle flytta isär. Hon säger att hon aldrig kommer glömma min blick som jag gav henne samtidigt som jag skrikit "ni lovade mig att aldrig skiljas". Jag var då 10 år, och jag är idag glad över att jag var såpass gammal men ändå såpass ung.

Jag kan inte heller sticka under stolen med att jag haft en perfekt uppväxt. Min familj har alltid haft stora vänskapskretsar och det har alltid kryllat om glada människor runt oss. Många säger att de inte sett en familj som gett varandra så mycket kärlek som våran gör och har gjort. Jag vet inte hur ofta era mammor säger att de älskar er på ett sånt sätt så man verkligen ser att de menar det, men min gör det varje kväll, och har gjort det så länge jag kan minnas.
Min pappa ger mig alltid en godnattkram och pussar mig på huvudet, det är lite av hans sätt att säga att han älskar mig. Självklart säger han det också, men han använder det inte lika mycket som mamma.
Och min bror, han ska vi inte prata om. Visst, vi har bråkat väldigt mycket i våra dagar. Men han vill alltid ha en godnattkram och jag får ofta höra att jag är en bra syster (förlåt andreas för att jag tar bort din manlighet).
Jag och min bror växte också upp i det perfekta huset. Det var ett stort hus med utomhuspool och ett berg på baksidan som man kunde klättra i. Där hade vi bla. en lian som pappa hade satt upp och en träkoja som dom hade byggt. Vi hade även en träinramad grillplats på första "våningen" av trädgården. Och sanningen är ( jag säger det inte för att skryta, utan för att jag är stolt) att vi hade en av de största trädgårdarna på hela Färjestad.
Vi uttnyttjade detta ganska bra, med allasorters pool och grillfester. Självklart UTAN alkohol, eftersom vi var små och oskyldiga.

Det här över var egetnligen bara en väldigt lång parantes.
För sanningen är nu att jag pratat med mamma och att även hon tycke att det blir ite stressigt att åka till grebbestad och fira lilljulafton den 23 och sen åka till karlstad redan den 24. Hon tyckte att vi istället skulle försöka få in det en annan helg. Men vaddå? man kan väl inte flytta fram Julen?
" det kanske får bli så i år, att du inte kan fira med oss båda just på julafton, vi får ordna en egen jul lite senare?".

En sak är då säker, julen är julen, det går inte att flytta fram.
Jag ska fira med båda mamma och pappa om jag så ska åka buss resten av mitt liv.

Hejdå!
Charlotte

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0